Jennys tankar

...

Publicerad 2008-01-19 14:08:30 i Allmänt,

image607

Tidigt på morgonen den 16:e januari somnade mammas sambo, vår plastpappa in.
Att det skulle gå så fort, kunde nog ingen tro.

Att cancer kan ta ett liv så fort, allt är så overkligt!

Allt har varit ett enda blurr sen den morgonen.

Jag var och hälsade på han i måndags, visst han var dålig, men ändå pigg liksom.

Tror aldrig vi tagit oss in till staden så fort nångång, som den morgonen.

Allt var så overkligt, man trodde att han bara sov och skulle vakna upp när som helst och säga till oss att vara tysta.
Vi satt iaf en stund inne hos Krister med mamma, hur kan man ens börja trösta någong som nyss förlorat mannen i sitt liv?

Senare på dagen åkte vi tillbaka in till sjukhuset för att ta farväl, han såg så fin och fridfull ut.
Det var Krister likosm, all smärta var borta.


Allt är så konstigt och jobbigt nu.


Det går upp och ner hela tiden...

Kommentarer

Postat av: Malin

Publicerad 2008-01-19 16:00:46

Sorgligt!Jag förstår att ni har det jobbigt! Tänker på er alla!

Postat av: Anna

Publicerad 2008-01-19 18:22:46

Tänker på dig! Kramar

Postat av: Annica

Publicerad 2008-01-19 19:11:03

Hej vännen. Tänker på Er. Hör av dig om du vill prata. Jag vet hur det känns. Ta hand om dig!! KRAMAR

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jenny

Årgång 1982, är som vin och blir bara bättre och bättre med åldern :). Är mamma till Vincent och har efter lite letande hittat och förlovat mig med mannen i mitt liv. Jobbar som sjuksköterska i hemsjukvården sedan Juni 2012 och trivs jättebra med de. 2015 kom lillebror Noah till världen och familjen känns nu komplett.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela