Jennys tankar

Nyss hemkommen från Annica, vi var 16 tjejer som samlades till seansen =). Jättekul och intressant!
Jag fick kontakt med min älskade farfar, som jag har väntat på att han skulle ta kontakt =). Har haft kontakt med mormor och farmor förut, men aldrig farfar.

Saknar han nåt så in i norden mycket, saknar de andra också och alla är speciella, men farfar är liksom farfar.
Önskar jag hade spelat in allt hon sa, för jag var så kring kring då.
Farfar sa iaf att jag måste släppa denna oron och ängslan för det kommer lösa sig :).

Har fortfarande svårt med sättet farfar dog på och jag går liksom inte med på de och jag vet att jag inte sörjt klart. Gråter nästan jämt när jag tänker på farfar och jag kan ha svårt att prata om honom fortfarande.

Men han hoppades på att sorgen skulle bli lättare nu efter kontakten..

Har kanske åkt på radhusgatan 3-4 gånger efter att han dog, är inte riktigt redo för den gatan än. Och de gånger jag har åkt där, så kan absolut inte titta på "hans"hus..

Va så skönt att få "prata" med honom.

8 tjejer va de som fick kontakt av oss 16, så jag tror de flesta var nöjda.


Ne nu ska jag smälta det hela lite..


Kram