jobbig dag
Hej hopp på er allihopa!
Har haft ett par jobbiga dagar nu, på nåt sätt är ja mer lessen och besviken nu än när vi gjorde slut..
Men jaja, man kan inte få allt och ja vet att ja har ganska stora krav.. Men de e allt lr inget som gäller liksom, finns inget mellanting här.
Var iaf på akuten inatt, mådde jättedåligt och hjärtat skena iväg och magen kändes jättekonstig. Ringde rådgivningen som tyckte att ja skulle åka in, fast de sa att de e nog ingen fara men det kan oxå va ett tecken på att något komma skall...
Ja sånt blir man inget stressad över.. Fick inte tag i Tony heller så ja fick tvinga med broder in, så han fick sjukanmäla sig från jobbet och grejer..
Jag och Tony är ju inte direkt några vänner nu, men ska han va med så måste vi ju försöka sa ja till han idag..
Berätta oxå om hur ja kände för vissa saker... Fast de märks att han har ändrat sig på vissa punkter :(. Men men de är upp till honom...
Iaf så vid halv 6 typ var vi inne på akuten, vid 9 fick jag äntligen komma in på rummet och träffa doktorn, hon plocka fram alla saker och presenterade sig, sen fick hon larm och fick springa till förlossningen.. Såg inte henne förens hon om och väckte mig vid 2 på natten.
Hon hade visst fått två kejsarsnitt på raken, varför heter de kejsarsnitt? drottningssnitt ?
Jaja, så hon klämde och kände på magen sen gjorde hon en undersökning, en såndär som alla tjejer tycker om ni vet... hualigen..
Hon avsluta iaf med ett ultraljud, så jag fick se min bebis =).
Hjärtat slog för fullt och h*n hon låg och sög på tummen :), tänk att de fanns nåt där inne. En hel liten människa, allt såg bra ut sa hon, storlek och så oxå...
Hon visste inte riktigt vad de var , men kan få så här ibland. De va ungefär som om hjärtat rusa iväg och sen som nån stod och skaka hela dig, hela jag vibrera på nåt sätt så de kändes som om ja skulle ramla ur soffan.. helskum känsla..
Iaf så sa hon att de säkert inte va nåt farligt och att man inte ska ignorera de, men det behöver inte betyda nåt.
Har sagt till Tony att jag vill ha med han på förlossningen och jag hoppas att han väljer att vara de.. Ja tycker lite som varför ska han slippa den jobbiga biten, ja måste vara där. De e vårt barn därav ska vi båda vara med. Men vi får se..
Mycke vi måste ta oss igenom sen längre fram, just nu behandlar vi mest varandra som dynga.. Ska försöka bli lite snällare...
Pössen och kramen
Har haft ett par jobbiga dagar nu, på nåt sätt är ja mer lessen och besviken nu än när vi gjorde slut..
Men jaja, man kan inte få allt och ja vet att ja har ganska stora krav.. Men de e allt lr inget som gäller liksom, finns inget mellanting här.
Var iaf på akuten inatt, mådde jättedåligt och hjärtat skena iväg och magen kändes jättekonstig. Ringde rådgivningen som tyckte att ja skulle åka in, fast de sa att de e nog ingen fara men det kan oxå va ett tecken på att något komma skall...
Ja sånt blir man inget stressad över.. Fick inte tag i Tony heller så ja fick tvinga med broder in, så han fick sjukanmäla sig från jobbet och grejer..
Jag och Tony är ju inte direkt några vänner nu, men ska han va med så måste vi ju försöka sa ja till han idag..
Berätta oxå om hur ja kände för vissa saker... Fast de märks att han har ändrat sig på vissa punkter :(. Men men de är upp till honom...
Iaf så vid halv 6 typ var vi inne på akuten, vid 9 fick jag äntligen komma in på rummet och träffa doktorn, hon plocka fram alla saker och presenterade sig, sen fick hon larm och fick springa till förlossningen.. Såg inte henne förens hon om och väckte mig vid 2 på natten.
Hon hade visst fått två kejsarsnitt på raken, varför heter de kejsarsnitt? drottningssnitt ?
Jaja, så hon klämde och kände på magen sen gjorde hon en undersökning, en såndär som alla tjejer tycker om ni vet... hualigen..
Hon avsluta iaf med ett ultraljud, så jag fick se min bebis =).
Hjärtat slog för fullt och h*n hon låg och sög på tummen :), tänk att de fanns nåt där inne. En hel liten människa, allt såg bra ut sa hon, storlek och så oxå...
Hon visste inte riktigt vad de var , men kan få så här ibland. De va ungefär som om hjärtat rusa iväg och sen som nån stod och skaka hela dig, hela jag vibrera på nåt sätt så de kändes som om ja skulle ramla ur soffan.. helskum känsla..
Iaf så sa hon att de säkert inte va nåt farligt och att man inte ska ignorera de, men det behöver inte betyda nåt.
Har sagt till Tony att jag vill ha med han på förlossningen och jag hoppas att han väljer att vara de.. Ja tycker lite som varför ska han slippa den jobbiga biten, ja måste vara där. De e vårt barn därav ska vi båda vara med. Men vi får se..
Mycke vi måste ta oss igenom sen längre fram, just nu behandlar vi mest varandra som dynga.. Ska försöka bli lite snällare...
Pössen och kramen
